Vanliga frågor
Våra utbildningar är delvis riktade till dem som redan undervisar i yoga, det vill säga de som har en grundkunskap inom yoga, dess anatomi, filosofi och annan teori (det spelar ingen roll vilken form). Dessa vill få en ”specialisering” inom yinyoga och de flesta av dem börjar undervisa direkt efter modul 1. En del av våra elever är inte ”yogalärare” utan psykologer, läkare, sjuksköterskor, massörer, fysioterapeuter och liknande terapeuter som redan har en god kroppskunskap/kunskap om kroppen/psyket och vill gå utbildningen som ett komplement till sin yrkeskunskap. Andra deltagare är ”vanliga” personer som vill gå kursen för sin egen skull (och kanske för sin familj, sina arbetskamrater på jobbet el.likn.). Dessa har ofta övat yinyoga under en tid och vill få en fördjupning.
Vi har också en del pensionärer som sedan undervisar i Yinyoga för senior-grupper. Ja, helt enkelt – alla möjliga personer som insett att Yinyoga är en fantastisk yogaform som alla kan göra och det är ynnest att undervisa i. En del ser utbildningen/utbildningarna som en slags retreat, ett tillfälle att lära sig mer om yinyoga och samtidigt få en välbehövlig vila. Vi brukar rekommendera att man utövat någon form av yoga regelbundet under en tid innan och/eller har gjort flera pass yinyoga (antingen med en lärare eller själv med boken/appen). Mejla oss om du fortfarande känner dig osäker.
Ja, du får ett fint certifikat med ditt namn på där det står att du har gått respektive utbildning. Efter att ha gått alla fem moduler kan du ansöka om ett så kallat Fem-Moduls Certifikat där alla dina 150 timmar räknas in.
För dig som saknar annan grundläggande yoga-lärarutbildning rekommenderar vi att fullfölja alla fem moduler. Du kan gå dessa i din egna takt och behöver ej gå dem i kronologisk ordning.
Vi rekommenderar även att assistera oss under flera moduler. Du får då ytterligare ett Certifikat där den praktiska assisteringen står specificerad med antal timmar. mejla oss på info@yin-yoga.se om du är intresserad.
Det är en intressant diskussion att reda ut hur man blir ”yogalärare”. Läs gärna Magdalenas blogg där hon diskuterar ut just denna fråga: Hur blir man yogalärare?
Om du har annan grundläggande yoga-utbildning är det inte nödvändigt att slutföra resterande moduler för att kunna titulera dig Yinyogalärare. Modul 1 är fullgod och innehåller tillräckligt med teori och praktik för detta.
Vi rekommenderar dig som inte har så mycket yogavana, eller som inte gått andra utbildningar att fullfölja alla våra fem moduler och samtidigt öva dig på nära och kära innan du undervisar större grupper professionellt. Men det är som alltid din egna känsla för när du själv känner dig mogen att börja dela med dig av dina kunskaper. Att man inte blir yogalärare på en fyradagars-kurs tycker vi är solklart. Läs gärna Magdalenas tankar kring detta här.
Ja, alla är välkomna till denna modul, även du som aldrig någonsin har yogat/mediterat. Restorative yoga innehåller mycket få ställningar som i princip är nästintill omöjliga att skada sig i. Vi använder kuddar, bolster, stolar, blocks etc för att ligga och vila i ställningarna. I denna stressiga tid borde alla människor lära sig att ställa upp Restorative-ställningar och vila i dem.
Nej, du behöver inte gå modulerna i kronologisk ordning utan kan exempelvis efter Modul 1 ”hoppa på” Modul 4, 2 och sedan 3. De olika Modulerna har skapats efter att deltagarna har visat stort intresse för Kinesisk Medicin, Mindfulness eller Restorative Yoga. Här kan du läsa om dessa!
Ja, i de flesta fall går det bra, men du bör ändå ha läst noga igenom Magdalena bok och övat med henne på någon workshop eller genom appen/boken så att du har förståelse inför ”hennes” Yinyoga-stil.
Ja, absolut! Vår käre senior-assistent Erik Bergendahl håller vår modul 1 i både Nynäshamn och i Piteå. Denna kurs har ett mindre antal deltagare (21 st). Modulen är uppbyggd och har exakt samma innehåll som den som Magdalena och Mats håller men är 3 dagar lång istället för 4. Rasterna kortas och tiden utökas. Du får samma certifikat som på andra modul 1 men priset är 4300 kr (5375 ink moms) istället. Läs mer om denna och anmäl dig här.
Att praktisera/assistera på våra utbildningar är ett fint sätt att uppdatera sina kunskaper. Du behöver också ha gått modulen du ska assistera. Du är med under kursen och hjälper du till och visar/korrigerar positionerna vi går igenom och är allmänt behjälplig. Du får naturligtvis ny information, kunskap och fördjupning i Yinyogan och dess filosofi. Varje modul är annorlunda, även om de heter samma sak. Rent praktiskt så kokar du vatten till te, lägger upp mattor, ibland även hjälper till att städa lokalen efter kursen (då det behövs). Du får ett certifikat som visar att du praktiskt har hjälpt till och assisterat modulen med antal timmar. Du får även ett fint linne med ett yinyoga-märke på.
Mejla oss om du är intresserad, skriv Assistans i ämnesfältet!
Vi rekommenderar alltid alla yogalärare att göra en vipassana-retreat, antingen en 10-dagars Goenka-vipassana eller någon annan vipassana-retreat (läs mer om olika vipassana-tekniker och retreats här). Vare sig du vill gå Modul 1 eller någon annan Modul eller över huvud taget undervisa i yoga. Att göra en vipassana-retreat är oerhört fördjupande, vare sig du undervisar i yoga eller inte.
Modul 1 ges i Stockholm och i Malmö vid ett tillfälle (i juni). En gång per år ges kursen av vår assistent Erik Bergendahl i Nynäshamn, Piteå och Göteborg. Kursen planeras inte att ges någon annanstans än på dessa orter. Alla andra Moduler ges endast i Stockholm på grund av tidsbrist.
Är en fråga jag får ibland. Nja, det finns lite olika sätt förstås. Här är några exempel på personer jag känner, läs igenom och se hur du känner.
Är de yogalärare?
Linda
Linda bor på landet, avskild från staden i ett litet hus. Hon är konstnär (inte fattig men inte heller rik), har sedan tidiga 80-talet ägnat sig helhjärtat åt yoga (trots sina tre barn). En gång har hon varit med en yogalärare/guru i Indien, i Varanasi.
Tränat asanas, pranayama, meditation, ja hela baletten. Hon brinner för yogafilosofin och försöker hela tiden leva efter Patanjalis ashtanga yoga yamas niyamas. ”Yoga-Yoga” kallar hon sin yoga.
Under 80-talet börjar hon undervisa där hon bor. Hon har regelbundna klasser med 10-15 personer. Samtidigt håller hon sina utställningar med tavlor. Hon har aldrig gått någon 200/500 timmars yogalärarutbildning och är inte certifierad varken enligt Yoga Alliance eller hos Sharath i Mysore.
Är hon yogalärare?
Sara
Sara går varenda utbildning hon får tid med. Det är dyra kurser med kända lärare i New York, Miami och Los Angeles. Hon har ett välbetald jobb och har råd. Hon bor i staden och tränar yoga på stora studios två gånger i veckan. På grund av prestationsångesten vågar hon fortfarande inte hålla i några klasser själv utan skriver in sig på nästa utbildning istället med förhoppning om att ”ha mera kött på benen” som hon kallar det. På pappret är hon yogalärare många gånger om, med säkert 1500 Yoga Alliance credits numera.
Är hon yogalärare?
Gustav
Och så finns Gustav, 52, har fru och två barn, jobbar på kontor. Han har läst många böcker om yoga, men aldrig haft tiden/råd att vare sig åka till Indien eller LA. Han älskar yinyoga och har gått flera kortare kurser. Han nöjer sig med att veta lite om mycket men övar dagligen sedan många år. Både vanlig hatha, yinyoga, lite pranayama och meditation.
Under två år nu har han hållit en halvtimmes yinyoga-klass på lunchen för sina stela och stressade kontorskamrater. De mår mycket bättre, stressen har minskat och även värk i axlar och rygg.
Är han yogalärare?
Vem är egentligen en yogalärare? Och hur blir man det?
Jag vet inte. Jag bara funderar. I mina ögon är den som har en regelbunden egen praktik i yoga/meditation, som försöker leva efter yamas/niyamas (moraliska principer efter Yoga Sutra Patanjali) och som faktiskt undervisar regelbundet (även om det ”bara” är för vänner, familj eller arbetskompisar) kanske mer ”yogalärare” än den som går utbildning efter utbildning men som aldrig riktigt vågar ta steget? Eller?
Alla vill yoga
Den klassiska mass-yogalärarutbildningen härstammar faktiskt från de första stora yogaklasserna i grupp, och dessa startade i Los Angeles på 80-talet. Innan dess blev man yogalärare (i väst) genom långvarig egen practice, resor till Indien (Mysore eller Pune) och allmänt hippie-liv. Man började undervisa sina vänner & familj, sätta upp en lapp på typ föreningslokalen i grannskapet och ha små intima klasser mot frivillig donation.
Men sedan kom Aerobics, Jane Fonda och världen förändrades. Killar och tjejer kom vältränade och solbrända hem från både Mysore och Pune och andra ville också. Man kunde plötsligt få de stora massorna att bli friskare, gladare och vigare. De få yogalärarna i ”föreningslokaler” räckte inte till. Man var tvungen att mass-utbilda lärare, och det snabbt, eftersom behovet blev akut. Alla ville yoga.
Ashtangayogans Patthabi Jois sa tex att man kunde börja undervisa efter minst tre års praktik och att man gjorde ashtanga yogans första serie, man gick ”lärling” och ”assade”(assisterade) på olika studios. Bara så där alltså..och det gjorde jag. Här i Sverige fanns ju inte heller yogalärarutbildningar.
Ändå är jag mycket tacksam och glad över att jag har gått olika certifierande utbildningar för olika lärare. Fått mer kunskap, nya sätt att se, lärt mig massor. Att jag fortfarande åker på retreats minst några gånger per år ger mig också nya dimensioner, ny kunskap och inte minst själv-insikt.
Och ändå, efter alla dessa kurser så är det faktiskt den där vardagliga undervisningen år efter år som har gett mig mest. Med drop in klasser, med nya och gamla elever. Det är ju så man säger ”Learning through teaching”.
Numera har varje yogastudio en yogalärarutbildning. Och de flesta är väldigt dyra; det är inte ovanligt med 50 000 kr, 30 000 kr och liknande priser (utan vare sig mat eller boende). Det är därför det kan bli lite vanskligt att endast kalla dem som har råd att gå dessa för yogalärare. Vad händer med till exempel Linda eller Gustav?
Med det sagt tycker jag ändå att det är mycket bra att gå en grundläggande 200/250 eller 500 timmars utbildning. Alla dessa utbildningar innehåller (eller bör åtminstone innehålla) samma grunder i klassisk yoga.
Alltså yogans historia, dess anatomi, etik, filosofi, hur skador undvikes, den bör även innehålla genomgång av kända asanas, pranayamas dvs kriyas (reningstekniker) och inte minst meditation och olika meditationstekniker och dess syfte.
Ingen certifierande kurs gör dig till yogalärare, däremot får du mycket bra grundkunskap och det berömda ”köttet på benen”. Men det är ändå egen praktik och undervisning som lär en mest.
Så om du funderar på att gå en yogalärarutbildning…kolla innehållet, jämför priser, fråga andra som gått, men framför allt; gå några gånger till olika lärare, olika yogastilar och testa deras yogaundervisning. Och fråga sedan hur de har gjort, var de har lärt sig….
Och efter en avslutad utbildning, glöm inte att själv praktisera det du lärt (helst dagligen). Hur ska vi kunna undervisa i något vi själva inte gör? Det gäller både meditationen, asana men också livet i allmänhet. Gör så gott du kan, men försök åtminstone.
Mitt råd är att inte ha yogan som huvudsakliga inkomst under de första åren. På så sätt är du aldrig beroende i fall det kommer en eller 10 elever till din klass. Börja assistera på studios, gör det gratis till en början eller i utbyte mot att få yoga där.
Ha aldrig pengar, berömmelse, vältränad kropp eller liknande som ditt mål. Ha alltid insikt, godhet, generositet och visdom som ditt mål.
Yoga handlar främst om en inre mental träning. Daglig tålmodig egen praktik. Eller som Patthabi Jois brukade säga; ”Just do your pratice and all is coming!”
Det där ”all” är verkligen ”all” – inre frid och förståelse.
VANLIGA FRÅGOR OM YINYOGA
ur boken ”Vila dig i form med yinyoga”
Yinyoga är särskilt lämpad för dig som är stel som ett kylskåp. De som redan är viga behöver snarare en mera yang-liknande yogaform (som ashtanga) eller träning för att bygga upp styrka. För dem blir yinyogan snarare en skön avslappning.
Nej, du behöver varken en yogamatta, särskilda kläder eller andra verktyg för att utföra denna yogaform. Det är naturligtvis bekvämare att ha mjuka kläder på dig. Det går bra att ligga på din matta hemma eller på en filt. Vissa ställningar kan också utföras i sängen eller soffan. Du kan använda vanliga kuddar och till exempel böcker som stöd.
Naturligtvis är det så att ju mer regelbundet vi gör något, desto bättre blir vi på det och desto större effekt har det. Det gäller allt. Men just yinyogan är så pass effektiv att du kommer att känna stor skillnad efter endast ett pass. Det viktigaste är att du inte sätter upp för höga mål. Gör yinyogan lite i taget, på köksgolvet, framför teven eller i sängen. Om det blir en gång om dagen, är det fantastiskt. Om det blir en gång i veckan, är det fantastiskt. Om det endast blir en gång, är det också fantastiskt!
Den smärta som uppkommer i till exempel sätet, höfterna, baksidan av låren och ljumskarna är tecken på stelhet och osmidighet och är ofarlig. Självklart måste du lyssna till kroppen, börja med två minuter och inte fem. Om smärtan är kvar efter yogapasset bör du se om du kan göra variationer istället.
Det beror på. Är du nybörjare kan du stanna i en till två minuter. Öka sedan successivt till tre minuter. Efter en månad kan du försöka med fem minuter eller längre. Tre–fem minuter är den vanligaste tiden. Varför är det så viktigt att klocka tiden? Om du inte klockar tiden finns det risk att du lyder kroppens så kallade falska signaler, den vill säkert komma ur fyrkanten efter bara en minut, eller sadeln efter 30 sekunder, och det är här yinyogan skiljer sig från annan yoga: vi lyssnar på kroppen men lyder den inte alltid. Läs mer om skillnaden på smärta och smärta (s 15) där jag beskriver farlig, ofarlig och så kallad yogasmärta. När du klockar tiden kan du också slappna av bättre och verkligen gå in i ställningen och i kroppen.
I kroppen finns flera nervsystem. Det autonoma står för allt som inte styrs av vår vilja utan fungerar »automatiskt«. Den del som heter det sympatiska nervsystemet aktiveras då vi utsätts för stress, som livsfara. Det gör så att matsmältningen saktar ned och hela kroppen försätts i ett slags »stand by«-läge, alert i väntan på att faran ska passera. Det parasympatiska nervsystemet är det som står får vila, avslappning och ro. Om man stressar mycket har man det sympatiska nervsystemet aktiverat alldeles för mycket. Det gör att det parasympatiska aldrig riktigt slås på. Sömnbrist, dålig förbränning, minskad sexlust etc kan bli följden. I yinyogan och särskilt restorative yogan lurar vi kroppen genom att ligga eller sitta i positioner som automatiskt aktiverar det parasympatiska nervsystemet.
Ja, yinyoga passar jättebra att göra då man är förkyld eller sjuk – men inte om du har feber. Men fokusera snarare på viloyogan. Det beror också på hur förkyld du är. Om du måste snyta dig varannan minut bör du inte göra yoga utan istället vila i sängen.
Ja, yinyoga passar utmärkt att göra då man har menstruation, se passet på s 84. Det enda du bör undvika är uppochnedställningarna, till exempel benen mot väggen (s 44).
Det är egentligen endast smärta i knän och nacke som vi i yinyoga inte ska observera och andas oss igenom. På de olika ställningarna finns ibland alternativ om du skulle få ont i just knän eller nacke. Du kan även med fördel göra passet mot knäsmärta på s 118.